
De fristående skolornas betydelse
i det europeiska samhället
I det nya århundradet är de första skolåren, som lägger grunden till det livslånga lärandet, nyckeln till ett ”kunskapssamhälle” och ”att genom utbildning och fostran fullborda Europa”.
Det är mot denna bakgrund som de europeiska friskoleförbunden och europeiska organisationer som verkar för rätten till utbildning och utbildningens frihet, tillsammans företräder vi tolv miljoner elever och deras föräldrar, gör detta tillkännagivande.
Vår avsikt är att göra den europeiska allmänheten och deras folkvalda uppmärksamma på det viktiga bidrag som de fristående skolorna utgör för ett fritt, demokratiskt och pluralistiskt samhälle (vare sig det handlar om fristående skolor som får ekonomisk ersättning från stat eller kommun, sådana som drivs helt utan sådana medel eller fristående skolor på entreprenad, vare sig det handlar om konfessionella eller icke-konfessionella skolor, eller skolor med allmän inriktning eller yrkesinriktning).
Över hela världen håller samhället mer och mer på att utvecklas mot ett ”lärande samhälle”, ett ”kunskapssamhälle”. Vidden av förändring som kommer att bli resultatet av informations- och kommunikationsteknologin kan inte förutses, men det kommer att påverka synen på och utformningen av utbildning i grunden.
Samtidigt påverkar globaliseringen utbildningsmönstren och påskyndar utvecklingen av nationella och regionala system och värderingar. Eftersom detta stärker de ekonomiska och konkurrensmässiga aspekterna på medborgarnas liv, behövs en ny, realistisk och konstruktiv ansats för att uppnå en helhet i utbildningen.
Det är första gången i historien som vi i Europa gör ett försök att forma ett gemensamt – men inte enhetligt – Europa, grundat på ett gemensamt synsätt som delas mellan medlemsländerna istället för påtvingade dekret uppifrån.
Mänskliga rättigheter och europeiskt medborgarskap är värden som förenar oss i det nya europeiska samhället, lika väl som social sammanhållning och lika möjligheter för alla är vad alla strävar efter.
Politiska begränsningar, som några nationella valutor, tenderar att försvinna när länderna blir mer medvetna om sin plats i ett multietniskt, mångkulturellt och religiöst pluralistiskt europeiskt samhälle.
Som en följd av detta, uppfattar de flesta människor behovet av att ”fullborda Europa genom utbildning och livslångt lärande”. Detta leder till att vi strävar efter en samstämmighet i inställningen till utbildning, även om varje individuellt land bevarar sitt eget utbildningssystem.
Vårt europeiska samhälle utvecklas tydligt mot att bli mer pluralistiskt. Denna pluralism är en av de viktigaste dimensionerna i det europeiska medborgarskap som vi alla har rätt till.
Ett sådant pluralistiskt och lärande samhälle behöver nationella utbildningssystem som erkänner behovet av en mångfald av utbildningsmöjligheter för att möta medborgarnas olika önskemål, föräldrars och elevers val.
På det här sättet kan man garantera lika möjligheter för alla och att det läggs en stadig grund för ett livslångt lärande. Om utbildningen samtidigt är tillgänglig för alla, kommer detta att bidra till att åstadkomma en sund känsla av social sammanhållning som behövs i det nya Europa.
Fristående skolor, erkända som de är av konstitutioner, traditioner, lagar och internationella dokument, vilket inkluderar artikel 14 i den nyligen framtagna ”Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna”, bekräftar det nya sociala sammanhanget och det utbildningsbehov som blir följden i en bredare europeisk gemenskap.
Fristående skolor ger alla medborgare möjligheten att välja sin utbildning; ett sätt att ge en mening och ett innehåll till sin existens och till varje barns unika historia. Nuförtiden är båda dessa aspekter viktiga för att kanalisera den störtflod av information och kunskap som barn och ungdomar, via de nya teknologierna, översköljs av.
Utbildning är viktigast av allt i vårt samhälle.
För att kunna bygga det bästa europeiska kunskapssamhället med en utgångspunkt i livslångt lärande, behövs tydliga idéer om utbildning, lärande, kunskap, bildning och skolning. Om alla dessa likvärdiga, men inte lika, aspekter, ska kunna utvecklas på ett riktigt sätt i framtiden måste vi i detta nu skapa en förståelse för deras betydelse.
Utbildning i fristående skolor betonar att utvecklingen av hela människan är viktigare än bara kunskap, undervisning och att lära sig fakta, och syftar längre än att bara förvärva de nya informations- och kommunikationsteknologierna. Förutom att förmedla färdigheter, kompetens och kunskap, är deras yttersta mål att eleverna ska förvärva och utveckla humanistiska, kulturella och andliga värden. För detta har konstnärliga ämnen och praktiska angreppssätt blivit allt viktigare.
Fristående skolor spelar en viktig roll i varje utbildningssystem genom att hindra varje tendens i riktning mot ett utbildningsmonopol. De är en viktig del i alla utbildningssystem genom att gynna nytänkande inom utbildningsområdet som en följd av social förändring.
Dessutom finns det omfattande bevis för, som regeringarna mycket väl vet om, att fristående skolor bidrar stort till utvecklingen och kvaliteten i ländernas utbildning såväl när det gäller ledarskap och styrning som när det gäller pedagogik.
Detta innebär att länderna måste lita på och erkänna de fristående skolorna och visa förståelse för att de är ett viktigt inslag i ett pluralistiskt, fritt och demokratiskt samhälle.
EU ger föräldrar rätt att för sina barns räkning välja en utbildning som passar deras religiösa, filosofiska och pedagogiska övertygelse, vilket artikel 14 i ”Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna” garanterar.
För att hjälpa föräldrar att utöva möjligheten att välja, måste våra länders regeringar svara upp mot de behov som de fristående skolorna har och erkänna sitt ansvar för att stödja dem.
För att kunna fullgöra sitt utbildningsansvar och leva upp till sitt sociala åtagande i ett fritt samhälle så behöver de fristående skolorna en viss självständighet samt ekonomiska bidrag från det offentliga.
Pedagogisk frihet är nödvändigt om de enskilda initiativen ska kunna leva upp till förväntningarna och behoven hos medborgarna, och för att kunna utveckla och förnya utbildningen. Friskolornas beskaffenhet kräver en viss möjlighet att, inom lagens gränser, självständigt bestämma om skolans organisation och lärarnas bakgrund.
Ekonomiska bidrag är också nödvändiga i enlighet med den sedan länge antagna resolutionen i EU-parlamentet den 14 mars 1984, som så här långt i stort sett har förbigåtts med tystnad av medlemsländernas regeringar.
Fristående skolor strävar efter, som vi länge har gjort, att bidra till en hög kvalitet på utbildningen i alla skolor och för alla elever i våra respektive länder och i det nya pluralistiska Europa som vi tillhör. Detta är det yrkesmässiga målet och själva kärnan i vårt arbete och engagemang.
Vi hoppas att det europeiska samhället, dess regeringar och medborgare, kan förstå och uppskatta vår roll i samhället och, å framtida generationers vägnar, kan hjälpa oss att förbättra och förstärka vårt bidrag till utbildningen.
Bryssel den 12 september 2002
ECNAIS European Council of National Associations of Independent Schools
CADEICE Conféderation d'Associations d'Ecoles Independantes des
Communautés Européennes
CEEC Comité Européen pour l’Enseignement Catholique
CoGREE Coordination Group for Religious Education
ECSWE European Council for Steiner Waldorf Education
EFFE European Forum for Freedom of Education
FUNDEL Fundación Europea Educación y Libertad
IV International Association for Christian Education
OIDEL Organisation Internationale pour le Développement de la Liberté
d’Enseignement